Konsten att skriva en laborationsrapport.
Rubrik
Sätt lämplig rubrik
Syfte
Identifiera syftet med laborationen. Kortfattat.
Teori
Ge här en teoretisk bakgrund till det som laborationen behandlar. Den som läser din rapport ska här kunna få lite bakgrundsinformation, så att det blir lättare att förstå vad det hela handlar om.
En teoretisk bakgrund hittar du i olika litteratur eller informationskällor.
Metod
Här sammanfattar du kortfattat de metoder du använder som t ex utrustning, teknik osv. Du ska också redovisa för hur du utförde laborationen, helst i passiv form och i imperfekt (ex "Vatten hälldes...).
Resultat
Det resultat som erhållits redovisas här. Skriv kortfattad, lättläst och överskådligt som möjligt. Använd dig gärna av figurer och tabeller. Observera att du inte kommenterar dina resultat här.
Detta görs istället under nästa rubrik.
Slutsatser
Här redogör du de slutsatser som dina resultat visar.
Diskussion
Här får du kommentera och förklara dina resultat. Är resultatet förväntat eller ej? Är det rimligt? Diskutera eventuella tänkbara felkällor.
Skriv en rapport enligt mallen ovan för uppgifterna 1 till 6.
Skriv en egen handledning för den sista uppgiften, nr 7.
fredag 3 oktober 2008
Uppgift 7 - Urin - Kaffe - Alkohol.
Uppgift 7 – Urin – Kaffe – alkohol.
I den här delen kommer du själv skriva en laborationshandledning.
Du behöver alltså inte genomföra försöken, utan skriva instruktioner för hur man ska undersöka.
Syftet med laborationen är att undersöka om hur urinproduktionen påverkas av
a) Kaffe.
b) Alkohol.
c) Salt.
Du behöver dela ut en laborationshandledning till en viss grupp människor ( t ex elever).
I handledningen kommer det stå hur hela försöket går till.
Tänk på följande:
Vilka material eller utrustningar behöver man?
- Kan man få tag på alla saker?
- Behöver vi dyra saker?
Utförandet – hur ska man göra?
- Kan man verkligen genomföra försöket? ( man kan t ex inte begära att en elev stoppar in
sig ett halvtkilo salt för att se vad som händer)
- Behöver vi dela in oss till olika grupper?
- Behöver vi dela in hela undersökningen till olika delar?
- Behöver jag skriva några tabeller i handledningsbladet som eleverna ska fylla i?
- Finns det en rimlig chans att få svar på frågeställningarna?
Extra information eller bakgrund:
- Vilken information/bakgrund ska jag ha med i handledningen?
- Tips om litteratur eller hemsidor?
- Har jag avslöjat för mycket i handledningen?
O S V …
I den här delen kommer du själv skriva en laborationshandledning.
Du behöver alltså inte genomföra försöken, utan skriva instruktioner för hur man ska undersöka.
Syftet med laborationen är att undersöka om hur urinproduktionen påverkas av
a) Kaffe.
b) Alkohol.
c) Salt.
Du behöver dela ut en laborationshandledning till en viss grupp människor ( t ex elever).
I handledningen kommer det stå hur hela försöket går till.
Tänk på följande:
Vilka material eller utrustningar behöver man?
- Kan man få tag på alla saker?
- Behöver vi dyra saker?
Utförandet – hur ska man göra?
- Kan man verkligen genomföra försöket? ( man kan t ex inte begära att en elev stoppar in
sig ett halvtkilo salt för att se vad som händer)
- Behöver vi dela in oss till olika grupper?
- Behöver vi dela in hela undersökningen till olika delar?
- Behöver jag skriva några tabeller i handledningsbladet som eleverna ska fylla i?
- Finns det en rimlig chans att få svar på frågeställningarna?
Extra information eller bakgrund:
- Vilken information/bakgrund ska jag ha med i handledningen?
- Tips om litteratur eller hemsidor?
- Har jag avslöjat för mycket i handledningen?
O S V …
Uppgift 6 - Sinnen.
Uppgift 6 – Sinnen.
Del 1 - Luktsinnet.
Material: Du behöver handla vanillinsocker och kanel.
Utförande:
Häll i pulverna i tre olika burkar.
Burk A: Vanillinsocker.
Burk B: En blandning av kanel och vanillinsocker.
Burk C: Kanel.
Person 1 - Lukta först på burk A tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Person 2 - Lukta först på burk C tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Vad får du för resultat?
Del 2 - Ögats synfält.
Material : inget.
Utförande:
Blunda med högerögat och titta rakt fram med vänsterögat. Streck fram din vänsterarm med pekfingret uppåt och börja vrida den mot vänster (moturs) tills du inte längre ser ditt finger. Vrid sedan armen åt höger (medurs) tills du igen inte ser fingret.
Håll hela tiden blicken framåt!
Gör likadant med högerögat och uppskatta synvinkeln på vartdera ögat.
Kom ihåg att en hel cirkel har 360 grader.
Vänsterögat: Synfält _______ grader.
Högerögat: Synfält _______ grader.
Lite bakgrund:
Människan och de flesta djur med ögon har ett begränsat synfält. När du tittar rakt fram ser du mycket, men du ser inte allt. För att kunna se vad som finns vid sidan av dig eller bakom dig måste du vända på huvudet eller kroppen.
Svara på dessa frågor i teori – eller diskussionsdelen.
1. Människan tillhör ordningen primater inom däggdjuren. Inom primater finns det mängder olika apor. Ett kännetecken hos primaterna är att ögonen sitter tätt i en framåtriktad position. Varför tror du att det har blivit så hos dessa djur?
2. Ögonen hos krokodiler och många andra reptiler sitter däremot på övre delen av huvudet. Varför tror du?
3. Många grodor har nästan 360 grader synfält och de kan ”se bakåt”. Varför tror du att det har blivit så?
Del 1 - Luktsinnet.
Material: Du behöver handla vanillinsocker och kanel.
Utförande:
Häll i pulverna i tre olika burkar.
Burk A: Vanillinsocker.
Burk B: En blandning av kanel och vanillinsocker.
Burk C: Kanel.
Person 1 - Lukta först på burk A tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Person 2 - Lukta först på burk C tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Vad får du för resultat?
Del 2 - Ögats synfält.
Material : inget.
Utförande:
Blunda med högerögat och titta rakt fram med vänsterögat. Streck fram din vänsterarm med pekfingret uppåt och börja vrida den mot vänster (moturs) tills du inte längre ser ditt finger. Vrid sedan armen åt höger (medurs) tills du igen inte ser fingret.
Håll hela tiden blicken framåt!
Gör likadant med högerögat och uppskatta synvinkeln på vartdera ögat.
Kom ihåg att en hel cirkel har 360 grader.
Vänsterögat: Synfält _______ grader.
Högerögat: Synfält _______ grader.
Lite bakgrund:
Människan och de flesta djur med ögon har ett begränsat synfält. När du tittar rakt fram ser du mycket, men du ser inte allt. För att kunna se vad som finns vid sidan av dig eller bakom dig måste du vända på huvudet eller kroppen.
Svara på dessa frågor i teori – eller diskussionsdelen.
1. Människan tillhör ordningen primater inom däggdjuren. Inom primater finns det mängder olika apor. Ett kännetecken hos primaterna är att ögonen sitter tätt i en framåtriktad position. Varför tror du att det har blivit så hos dessa djur?
2. Ögonen hos krokodiler och många andra reptiler sitter däremot på övre delen av huvudet. Varför tror du?
3. Många grodor har nästan 360 grader synfält och de kan ”se bakåt”. Varför tror du att det har blivit så?
Uppgift 5 - Testa din kondition.
Uppgift 5 – Testa din kondition.
Material:
Klocka.
Diagram.
Utförande:
Räkna pulsslag. Ett bra ställe att känna pulsen är handledens insida, mellan tumfingret och pekfingret.
a) Hur många pulsslag har du per minut (vilopuls)?
Räkna pulsslagen under 30 sek.
b) Gör en ordentlig ansträngning (t ex att springa upp och ner på trappan).
Räkna direkt pulsen i 15 sek.
Mät pulsen med en halv minuts mellanrum tills du har återfått vilopulsen.
c) Pricka in alla mätvärden i en tabell och/eller ett diagram.
Rita en kurva som binder ihop punkterna i diagrammet.
Svara på dessa frågor i teori - eller diskussionsdelen.
Hur hade din kurva sett ut om du hade varit mer vältränad?
Hur påverkas vilopulsen av att man tränar upp sin kondition?
Varför ökar pulsen vid fysisk arbete?
Material:
Klocka.
Diagram.
Utförande:
Räkna pulsslag. Ett bra ställe att känna pulsen är handledens insida, mellan tumfingret och pekfingret.
a) Hur många pulsslag har du per minut (vilopuls)?
Räkna pulsslagen under 30 sek.
b) Gör en ordentlig ansträngning (t ex att springa upp och ner på trappan).
Räkna direkt pulsen i 15 sek.
Mät pulsen med en halv minuts mellanrum tills du har återfått vilopulsen.
c) Pricka in alla mätvärden i en tabell och/eller ett diagram.
Rita en kurva som binder ihop punkterna i diagrammet.
Svara på dessa frågor i teori - eller diskussionsdelen.
Hur hade din kurva sett ut om du hade varit mer vältränad?
Hur påverkas vilopulsen av att man tränar upp sin kondition?
Varför ökar pulsen vid fysisk arbete?
Uppgift 4 - Genetik och sannolikhetsläran.
Uppgift 4 - Genetik och sannolikhetslära.
Material:
Du behöver bara två mynt.
Lite bakgrund:
Tänk dig att man tillverkar ett speciellt mynt, där man har en krona på varenda sida och ett annat med en klave på varenda sida. Vad skulle det hända om du skulle kasta dessa två mynt många gånger?
Ju, du skulle förstås få alltid ”krona – klave”. Det finns inga andra möjligheter. Sannolikheten för kombinationen krona – klave är 100 %.
Situationen passar till en Mendelkorsning, där man t ex korsar runda ärtplantor med genotyp RR och kantiga med genotyp kk. Den enda kombinationen som är möjlig är Rk.
I det här fallet blir alla ärtplantor runda eftersom rund är en dominant egenskap.
Tänk dig nu en annan situation, där man myntkastar många gånger ett vanligt mynt (med en krona på ena sida och en klave på den andra) och ett speciellt mynt med en krona på varenda sida.
Vad skulle det hända nu?
Det speciella myntet kan bara hamna på en krona, medan det vanliga myntet kan hamna på antingen klave eller krona. Sannolikheten för en klave är ½ (50 %) och för en krona också ½.
Enligt sannolikhets reglerna får man följande mojligheter:
Krona - Krona: 1 1/2= ½
Krona - Klave: 1 1/2= ½
Situationen passar till en Mendelkorsning, där man t ex korsar runda ärtplantor med genotyp RR och runda ärtplantor med genotyp Rk. Man får då nya plantor med antingen genotypen RR (ca 50 %) eller med genotypen Rk (ca 50 %). Också i det här fallet blir alla plantor runda, eftersom rund är en dominant egenskap.
Nästa kombination kommer du själv att undersöka.
Utförande:
Kasta två vanliga mynt samtidigt minst 100 gånger och fyll i tabellen nedan.
(Du kan hålla det ena mynt i vänsterhand och det andra i högerhand och kasta samtidigt - du vet då vilket är vilket).
Kombination
Mynt 1 Mynt 2 Antal gånger
Krona Krona
Krona Klave
Klave Klave
Klave Krona
Titta i tabellen på sidan 107. Vilka Mendelkorsningar passar till ditt försök?
Material:
Du behöver bara två mynt.
Lite bakgrund:
Tänk dig att man tillverkar ett speciellt mynt, där man har en krona på varenda sida och ett annat med en klave på varenda sida. Vad skulle det hända om du skulle kasta dessa två mynt många gånger?
Ju, du skulle förstås få alltid ”krona – klave”. Det finns inga andra möjligheter. Sannolikheten för kombinationen krona – klave är 100 %.
Situationen passar till en Mendelkorsning, där man t ex korsar runda ärtplantor med genotyp RR och kantiga med genotyp kk. Den enda kombinationen som är möjlig är Rk.
I det här fallet blir alla ärtplantor runda eftersom rund är en dominant egenskap.
Tänk dig nu en annan situation, där man myntkastar många gånger ett vanligt mynt (med en krona på ena sida och en klave på den andra) och ett speciellt mynt med en krona på varenda sida.
Vad skulle det hända nu?
Det speciella myntet kan bara hamna på en krona, medan det vanliga myntet kan hamna på antingen klave eller krona. Sannolikheten för en klave är ½ (50 %) och för en krona också ½.
Enligt sannolikhets reglerna får man följande mojligheter:
Krona - Krona: 1 1/2= ½
Krona - Klave: 1 1/2= ½
Situationen passar till en Mendelkorsning, där man t ex korsar runda ärtplantor med genotyp RR och runda ärtplantor med genotyp Rk. Man får då nya plantor med antingen genotypen RR (ca 50 %) eller med genotypen Rk (ca 50 %). Också i det här fallet blir alla plantor runda, eftersom rund är en dominant egenskap.
Nästa kombination kommer du själv att undersöka.
Utförande:
Kasta två vanliga mynt samtidigt minst 100 gånger och fyll i tabellen nedan.
(Du kan hålla det ena mynt i vänsterhand och det andra i högerhand och kasta samtidigt - du vet då vilket är vilket).
Kombination
Mynt 1 Mynt 2 Antal gånger
Krona Krona
Krona Klave
Klave Klave
Klave Krona
Titta i tabellen på sidan 107. Vilka Mendelkorsningar passar till ditt försök?
Uppgift 3 - Majs och genetik.
Uppgift 3 – Majs och genetik.
Material: En bild på en majs, se nedan.
Utförande:
Del 1:
På bilden nedan finns det fem markerade rader (R1 – R5).
Räkna antal majskorn som är Lila/Släta (LS), Lila/skrynkliga (Ls), ljusa/Släta (lS) och
ljusa/skrynkliga (ls). Fyll i tabellen:
-------------------Antal majskorn-----Andel i procent
Lila Släta
Lila skrynkliga
ljusa Släta
ljusa skrynkliga
Del 2 – Jämförelse med Mendels försök:
Titta i tabellen i vår kursbok, sidan 107.
Den sista korsningen i tabellen är mellan Rund/grön och kantig/Gul.
Mendel fick fyra olika typer av ärtor (i andra generation), nämligen Runda/Gula, kantiga/Gula, Runda/gröna och kantiga/gröna.
I tabellen ser du också kvoten för respektive typ.
Vilka resultat skulle vi kunna förvänta oss med majskolven, enligt Mendels försök.
Fyll i tabellen:
--------------------Andel i procent enligt Mendel
Lila Släta
Lila skrynkliga
ljusa Släta
ljusa skrynkliga
Du hittar nog några (små) skillnader mellan del 1 och 2.
Vad kan det bero på?
Lite bakgrund:
Genom korsningsförsök har man fått fram olika egenskaper hos majskorn i en majskolv. Korsningsförsöket på bilden är med dihybrid klyvning hos majskolvar (Gav McClintocks har fått nobelpriset för detta).
Som du märker är det två egenskaper som varierar, nämligen ytans struktur (slät och skrynklig = S, s) och kornens färg (lila och ljus = L, l). Egenskaperna slät och lila är dominanta (betecknas med stora bokstäver S och L) medan egenskaperna skrynklig och ljus är reccesiva (betecknas med små bokstäver s och l).
Det räcker med att bara ett anlag i paret har egenskapen för att en dominant egenskap ska visa sig, medan den reccesiva egenskapen visar sig bara om båda anlagen i paret bär på egenskapen.
En teoretisk tabell där LS, Ls, lS ls korsas med samma könsceller:
--------LS-------Ls------lS--------ls
LS----LLSS---LLSs---LlSS----LlSs
Ls----LLSs----LLss---LlSs----Llss
lS-----LlSS----LlSs----llSS----llSs
ls-----LlSs-----Llss----llSs----llss
9 stycken är lila/släta: LLSS, LLSs, LlSS, LlSs osv.
3 stycken är lila/skrynkliga: LLss, Llss, Llss
3 stycken är ljusa/släta: llSS, llSs, llSs
! styck är ljus/skrynklig: llss
Material: En bild på en majs, se nedan.
Utförande:
Del 1:
På bilden nedan finns det fem markerade rader (R1 – R5).
Räkna antal majskorn som är Lila/Släta (LS), Lila/skrynkliga (Ls), ljusa/Släta (lS) och
ljusa/skrynkliga (ls). Fyll i tabellen:
-------------------Antal majskorn-----Andel i procent
Lila Släta
Lila skrynkliga
ljusa Släta
ljusa skrynkliga
Del 2 – Jämförelse med Mendels försök:
Titta i tabellen i vår kursbok, sidan 107.
Den sista korsningen i tabellen är mellan Rund/grön och kantig/Gul.
Mendel fick fyra olika typer av ärtor (i andra generation), nämligen Runda/Gula, kantiga/Gula, Runda/gröna och kantiga/gröna.
I tabellen ser du också kvoten för respektive typ.
Vilka resultat skulle vi kunna förvänta oss med majskolven, enligt Mendels försök.
Fyll i tabellen:
--------------------Andel i procent enligt Mendel
Lila Släta
Lila skrynkliga
ljusa Släta
ljusa skrynkliga
Du hittar nog några (små) skillnader mellan del 1 och 2.
Vad kan det bero på?
Lite bakgrund:
Genom korsningsförsök har man fått fram olika egenskaper hos majskorn i en majskolv. Korsningsförsöket på bilden är med dihybrid klyvning hos majskolvar (Gav McClintocks har fått nobelpriset för detta).
Som du märker är det två egenskaper som varierar, nämligen ytans struktur (slät och skrynklig = S, s) och kornens färg (lila och ljus = L, l). Egenskaperna slät och lila är dominanta (betecknas med stora bokstäver S och L) medan egenskaperna skrynklig och ljus är reccesiva (betecknas med små bokstäver s och l).
Det räcker med att bara ett anlag i paret har egenskapen för att en dominant egenskap ska visa sig, medan den reccesiva egenskapen visar sig bara om båda anlagen i paret bär på egenskapen.
En teoretisk tabell där LS, Ls, lS ls korsas med samma könsceller:
--------LS-------Ls------lS--------ls
LS----LLSS---LLSs---LlSS----LlSs
Ls----LLSs----LLss---LlSs----Llss
lS-----LlSS----LlSs----llSS----llSs
ls-----LlSs-----Llss----llSs----llss
9 stycken är lila/släta: LLSS, LLSs, LlSS, LlSs osv.
3 stycken är lila/skrynkliga: LLss, Llss, Llss
3 stycken är ljusa/släta: llSS, llSs, llSs
! styck är ljus/skrynklig: llss
Uppgift 2 - Diska med ölja !
Uppgift 2 – Diska med olja!
Material: Morötter.
Rivjärn.
En plast skärbräda eller en plastlock.
Matolja.
Utförande:
Del1:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan..
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Del 2:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan.
· Häll olja på brädan och gnid runt oljan med fingret.
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Utförandet av del 1 och del 2 är nästan likadant. Den enda skillnaden är gnidningen med matoljan i del 2.
Jämför resultatet!
Lite bakgrund:
Hos vatten är elektronmolnet ojämnt fördelat. Bindningarna mellan molekylerna är då laddade och man säger att vatten är ett polärt ämne. Kännetecknande för polära ämnen är att de kan lösas i vatten eller i andra polära ämnen.
Hos bensin eller oljor är elektronmolnet jämnt fördelat och dessa ämnen är o-polära. Opolära ämnen kan lösas i opolära ämnen, alltså lika löser lika.
Karoten som finns i morötter och klorofyll som finns i alla gröna växter är opoöära ämnen.
Material: Morötter.
Rivjärn.
En plast skärbräda eller en plastlock.
Matolja.
Utförande:
Del1:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan..
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Del 2:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan.
· Häll olja på brädan och gnid runt oljan med fingret.
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Utförandet av del 1 och del 2 är nästan likadant. Den enda skillnaden är gnidningen med matoljan i del 2.
Jämför resultatet!
Lite bakgrund:
Hos vatten är elektronmolnet ojämnt fördelat. Bindningarna mellan molekylerna är då laddade och man säger att vatten är ett polärt ämne. Kännetecknande för polära ämnen är att de kan lösas i vatten eller i andra polära ämnen.
Hos bensin eller oljor är elektronmolnet jämnt fördelat och dessa ämnen är o-polära. Opolära ämnen kan lösas i opolära ämnen, alltså lika löser lika.
Karoten som finns i morötter och klorofyll som finns i alla gröna växter är opoöära ämnen.
Uppgift 1 - Lösning i olika vätskor
Uppgift 1 - Lösning i olika vätskor.
Material: 2 drickglas.
Vatten.
Kolsyrad, ofärgad läsk, t ex Ramlösa eller fruktsoda.
Brustabletter t ex C-vitamin eller Samarin.
En klocka med sekundvisare.
Utförande.
Del 1:
a) Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
b) Släpp ner en brustablett i drickglaset med vatten, samtidigt som du börjar mäta hur lång tid det tar ( i sekunder) innan brustabletten lösts upp helt och hållet.
c) Mät tiden det tar för brustabletten att lösas upp helt i drickglaset med läsken.
Del 2:
a) Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
b) Ställ in båda drickglasen i kylskåpet i flera timmar ( snabbare i frysen) så att vätskan blir mycket kallare. (Mät eventuellt temperaturen).
c) Släpp ner en brustablett i var sitt drickglas och mät tiden i sekunder.
Del 3:
a) Fyll en drickglas till ¾ med vatten.
b) Släpp ner en brustabllet in i glaset och mät tiden (i sekunder) det tar för tabletten att lösas upp helt.
c) Släpp efteråt en ytterliggare en tablett i samma lösning och mät tiden.
d) Släpp ytterliggare en tablett och sedan en till och mät tiderna.
Vilka slutsatser (om tiden) kan du dra från alla försök?
Lite bakgrund:
Brustabletter består till största delen av natriumvätekarbonat. När denna löser sig i vätska bildas bland annan koldioxid (gasen som bubblar).
Natriumvätekarbonat omvandlas till Natriumkarbonat (soda) + Vatten + Koldioxid
En del av koldioxiden löser sig sedan i vattnet och bildar kolsyra.
Koldioxid + Vatten omvandlas till Kolsyra
Lösningar i jämvikt:
När vi löser koksalt i vatten kommer saltkoncentrationen så småningom att vara likadan i hela lösningen. I början har vi saltet (hög saltkoncentration) och vatten (låg saltkoncentration) och sedan en lösning med en jämn saltkoncentration. Man säger att lösningen är då i jämvikt.
När man blandar olika ämnen till en lösning strävar lösningen efter en jämvikt, dvs att koncentrationen av varje ämne är likadan i hela lösningen.
Temperaturen har i regel stor påverkan på lösligheten. Lösligheten av fasta och flytande ämnen är inte särskilt beroende av trycket, medan gasers löslighet är starkt tryckberoende.
Material: 2 drickglas.
Vatten.
Kolsyrad, ofärgad läsk, t ex Ramlösa eller fruktsoda.
Brustabletter t ex C-vitamin eller Samarin.
En klocka med sekundvisare.
Utförande.
Del 1:
a) Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
b) Släpp ner en brustablett i drickglaset med vatten, samtidigt som du börjar mäta hur lång tid det tar ( i sekunder) innan brustabletten lösts upp helt och hållet.
c) Mät tiden det tar för brustabletten att lösas upp helt i drickglaset med läsken.
Del 2:
a) Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
b) Ställ in båda drickglasen i kylskåpet i flera timmar ( snabbare i frysen) så att vätskan blir mycket kallare. (Mät eventuellt temperaturen).
c) Släpp ner en brustablett i var sitt drickglas och mät tiden i sekunder.
Del 3:
a) Fyll en drickglas till ¾ med vatten.
b) Släpp ner en brustabllet in i glaset och mät tiden (i sekunder) det tar för tabletten att lösas upp helt.
c) Släpp efteråt en ytterliggare en tablett i samma lösning och mät tiden.
d) Släpp ytterliggare en tablett och sedan en till och mät tiderna.
Vilka slutsatser (om tiden) kan du dra från alla försök?
Lite bakgrund:
Brustabletter består till största delen av natriumvätekarbonat. När denna löser sig i vätska bildas bland annan koldioxid (gasen som bubblar).
Natriumvätekarbonat omvandlas till Natriumkarbonat (soda) + Vatten + Koldioxid
En del av koldioxiden löser sig sedan i vattnet och bildar kolsyra.
Koldioxid + Vatten omvandlas till Kolsyra
Lösningar i jämvikt:
När vi löser koksalt i vatten kommer saltkoncentrationen så småningom att vara likadan i hela lösningen. I början har vi saltet (hög saltkoncentration) och vatten (låg saltkoncentration) och sedan en lösning med en jämn saltkoncentration. Man säger att lösningen är då i jämvikt.
När man blandar olika ämnen till en lösning strävar lösningen efter en jämvikt, dvs att koncentrationen av varje ämne är likadan i hela lösningen.
Temperaturen har i regel stor påverkan på lösligheten. Lösligheten av fasta och flytande ämnen är inte särskilt beroende av trycket, medan gasers löslighet är starkt tryckberoende.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)